Illern - Exempel

Här tar vi upp några exempel på olika informationskällor, hur de är uppbyggda och vad du kan förvänta dig av dem. De typer av informationskällor som nämns är:

Oavsett vilken typ av material du söker är det bra att grundligt lära sig hur någon tjänst av varje typ fungerar så att du kan utnyttja de sökmöjligheter som finns. Läs informationen om hur sökningen fungerar och kan varieras, prova de olika söksätten och jämför med andra liknande tjänster.

Bibliotekskataloger

I en bibliotekskatalog finns information om samlingarna biblioteket förfogar över. Förutom att de hjälper oss hitta böcker, tidskrifter och annat material, ger de upplysningar om när och var materialet är utgivet. I en bibliotekskatalog kan man också oftast se om det material man söker är utlånat eller förvaras i magasin och i så fall reservera det.

En bibliotekskatalog ger oftast information om:
böcker - men inte enskilda kapitel eller delar i boken
tidskrifter - men inte enskilda artiklar i tidskriften
Delar av böcker, kapitel och avsnitt, finns alltså inte beskrivna i bibliotekskatalogen. Samma sak gäller artiklar i tidskrifter och dagstidningar. Vill man ha tag i en artikel är det alltså tidskriften man behöver, för att sedan ta del av artikeln i den.

Exemplet LIBRIS http://www.libris.kb.se/ med hjälpsida http://www.libris.kb.se/help/allman.hjalp.html

Libris är den samlade bibliotekskatalogen för i första hand de svenska forsknings- och specialbibliotekens samlingar. Här finns mer än 4 miljoner referenser till deras material. Vad gäller svenskt material finns i stort sett allt som är utgivet från 1866 och framåt med, men det finns också referenser till svenskt 1600- och 1700-talstryck.

Exemplet LOVISA http://lovisa.lub.lu.se/ som erbjuder hjälpsidor integrerat.

Lunds universitets biblioteks katalog är den lokala katalogen och innehåller endast information om bibliotekens samlingar. Den elektroniska katalogen innehåller bara information om material från 1958 och framåt, med vissa luckor. Söker man äldre material används kortkataloger på de respektive nätverksbiblioteken.

Sökmaskiner

Sökmaskiner innehåller automatiskt indexerat material, som läggs i en databas som användaren sedan söker i. Denna databas kan innehålla hundratals miljoner sidor, vilket innebär att en sökning måste vara så precis som möjligt för att sökresultatet inte skall bli för stort.

Exemplet Google http://www.google.com/ med hjälpsida http://www.google.com/intl/sv/help.html

Googles databas innehåller många, över 1 miljard webbsidor. Man använder ett system för att relevansranka sidorna, så att en sida som många länkar till hamnar högt upp i träfflistorna. En sida där de ord man söker på finns nära varandra i texten rankas också högre än en sida där orden finns med, men står längre ifrån varandra. Om en sida inte är åtkomlig, på grund av att den tagits bort, bytt adress eller liknande efter att den blivit lagrad i databasen, kan man titta på den lagrade, cachade, versionen. En rolig funktion är "Jag har tur"-knappen, "I'm Feeling Lucky" i den engelska versionen, som tar dig direkt till den sida som hamnar först i träfflistan.

Exemplet AltaVista http://www.altavista.com/ med hjälpsida http://www.altavista.com/sites/help/search/help_adv

AltaVista var först med att bygga upp databaser med fulltextversioner av webbsidor och erbjuder många möjligheter att precisera sökningar.

Exemplet Yahoo! http://www.yahoo.com/ med hjälpsida http://help.yahoo.com/help/us/ysearch

Yahoo! är delvis en strukturerad katalog, där man bläddrar sig upp och ner i ämnesavdelningar. Webbsidorna som man når därifrån är ämnesbestämda av människor, Yahoo! är alltå inte helt och hållet en maskinindexerad söktjänst, utan bygger också på intellektuellt arbete, men saknar kvalitets- och urvalskriterier. Fritextsökningarna utförs dels i Yahoo!s egen databas, men också i Googles databas.

Ämnesportaler

Ämnesportaler, som ibland kallas Subject Based Information Gateways, bygger på bibliotekstraditioner och tillgängliggör resurser på Internet genom beskrivningar som ofta liknar förenklade poster i bibliotekskataloger, eller kort i en kortkatalog. I en sådan post finns alltså information om webbsidans författare, titel och ämne och oftast en beskrivning som författats med tanke på just den målgrupp portalen vänder sig till. Oftast beskriver sådana här tjänster webbsidor inom ett eller ett fåtal ämnen och oftast för en särskild målgrupp. Urval, kvalitetsgranskning och beskrivning utförs manuellt av ämnesspecialister.

Exemplet SOSIG http://www.sosig.ac.uk/ med hjälpsidan http://www.sosig.ac.uk/help/

The Social Science Information Gateway (SOSIG) består av ämnesindelade beskrivningar av kvalitetsbedömda Internetresurser i ämnena samhällsvetenskap, ekonomi och juridik, användbara särskilt på universitets-/högskolenivå. SOSIG ingår i ett nätverk av liknande tjänster inom andra ämnesområden, UK Resource Discovery Network (RDN).

Exemplet RASK http://rask.ub.uu.se/ med söksidan http://rask.ub.uu.se/search.cfm

RASK består av ämnesindelade beskrivningar av kvalitetsbedömda webbplatser på Internet i ämnena humaniora och samhällsvetenskap, rättsvetenskap och genusvetenskap. Här finns både svenska, nordiska och internationella resurser, som främst vänder sig till verksamma inom universitet och högskolor.

Exemplet Renardus http://www.renardus.org/ med hjälpsidan http://www.renardus.org/cgi-bin/egwcgi/11171/screen.tcl/name=Help&lang=eng&service=ren

Renardus består av flera ämnesportaler med akademisk information, från olika europeiska länder, som du kan söka i samtidigt. På så sätt tillvaratas det arbete med att kvalitetsbedöma Internetresurser som görs runt om i Europa och det blir samtidigt lättare för dig som användare att hitta relevant information.

Andra databaser

Det finns en mängd databaser inom de olika ämnesområdena. De som Lunds universitet har tillgång till finns samlade i ELIN@Lund http://elin.lub.lu.se/ och här får du också handledningar till hur du söker i många av dem.

Exemplet ELIN@Lund http://elin.lub.lu.se/

Electronic Library Information Navigator (ELIN@Lund) är Lunds universitets biblioteks samling av information om elektroniska dokument universitetet prenumererar på. I databasen kan man söka efter tidskriftsartiklar, många av dem är tillgängliga direkt i fulltext, men också i databaser och tidskriftstitlar.

Exemplet Scripta Academica Lundensis http://www.lub.lu.se/dissdb/

Scripta Academica Lundensis innehåller information om doktorsavhandlingar från 1996 och framåt vid Lunds universitet. Vissa av dem finns tillgängliga i fulltext.

Exemplet Xerxes http://theses.lub.lu.se/undergrad/?lang=sv

Xerxes erbjuder en ingång till uppsatser och examensarbeten, samtliga i fulltext, publicerade vid några institutioner vid Lunds Universitet. Xerxes ingår numera i den nationella söktjänsten för examensarbeten, Uppsök, som är en del av Libris.

 

 

 

pil